Klas Eklund

Ont om verktyg i Riksbankens verktygslåda

·

by

Klas Eklund

Dagens Industris s.k skuggdirektion, där jag ingår, rekommenderar i dag Riksbanken att ligga still på styrräntenivån 0,5 procent men samtidigt binda sig vid den låga räntenivån genom att låna ut till låg fast ränta för ett år framöver.

Det är en okonventionell rekommendation. Bakgrunden är denna:

Sverige är i djup lågkonjunktur. BNP faller kraftigt i år, mer än vad Riksbanken spått. Inflationen blir extremt låg i år och stiger sannolikt bara långsamt de kommande åren. Ett skäl är att den höga arbetslösheten trycker ned lönekostnaderna.

I det läget bör Riksbanken föra en expansiv penningpolitik. Men det är ont om väl fungerande verktyg i verktygslådan.

– Styrräntan är redan nere på 0,5 procent. Egentligen ”borde” räntan sänkas till ca minus 3 procent (enligt olika modeller för räntesättning), men en centralbank kan inte erbjuda räntor under noll.
– Att sänka ytterligare en kvarts procent gör inte mycket nytta, däremot finns en liten men ändock tydlig risk att kreditmarknaden (de dagliga lånen mellan bankerna) fungerar sämre vid räntenivåer så nära noll. I praktiken är därför räntebotten nådd.
– Att medvetet försöka försvaga kronan ytterligare (något som bl.a direktionsledamoten Lars EO Svensson funderat högt kring) är farligt i ett läge med protektionistiska hot och där länder inte bör söka skyffla över sina problem på andra.
– Att köpa statsobligationer för nya pengar (att sätta igång sedelpressarna) är oprövat i modern tid i Sverige, verkningarna är osäkra – och dessutom får Sverige enligt Europafördraget inte använda den metoden.
– Att i stället köpa bostadsobligationer är ingen stor poäng eftersom bostadsmarknaden i vårt land inte är särskilt tillbakatryckt. Tvärtom har bolånemarknaden fungerat väl.

Så inga av de verktyg som brukar diskuteras tycks fungera särskilt väl. Därför rekommenderar vi att Riksbanken prövar ett nytt instrument, nämligen att erbjuda bankerna att låna (utan tak) till reporäntan, dvs 0,5 procent, under en längre period, t.ex ett år. I praktiken erbjuder då Riksbanken banksystemet ett billigt lån till fast ränta. ECB har nyligen lanserat metoden. Man kan se den som att centralbanken också i handling visar att man ämnar hålla fast styrräntan på låg nivå. Kanske det ger större effekt på ränteförväntningarna än att bara i ord ange en framtida låg räntebana.

Men även så blir den allmänna slutsatsen att penningpolitiken inte har särskilt mycket kvar att ge i dag. Jag suckar själv lite uppgivet i DI-artikeln att´”alla vägar antingen är stängda, osäkra eller verkningslösa”.

Comments

18 responses to “Ont om verktyg i Riksbankens verktygslåda”

  1. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Är det bara jag som tycker det är ironiskt att samma gäng, centralbankerna, ska lösa krisen med samma medel som orsakade den, alltför låga räntor? Och vad är oddsen på att de hinner höja räntan i tid den här gången? Men det är väl det som är tanken så klart, att USA ska monetarisera dess enorma statsskuld så småningom. Alternativet att höja skatter och minska utgifter är ju inte lika politiskt görbart.

    Reply
  2. Ola Berg Avatar
    Ola Berg

    Fredrik L: jag tänker precis samma tanke. Och skyffla över problemet på kommande generationer, liksom att redan här i tiden skyffla över det på folk som inte äger mycket annat än kontanter.

    Reply
  3. olle W Avatar
    olle W

    Låga räntor har inte orsakat någonting, problemet är att man inte har haft en vettig risk och kreditbedömning. Roten till Krisen är att Freddi och Fanny lånade ut enorma summor pengar till folk som inte var kreditvärdiga.

    Analogt med ert resonemang kunde man säga att FED skapade krisen när man höjde räntan för då gick dessa svaga hushåll omkull.

    Reply
  4. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Olle, Karl Marx ville att staten skulle bestämma priset på kapital, d v s räntan, inte marknaden.

    Visst finns det många samverkande faktorer som orsakade krisen, men i mina ögon så är den största enskilda orsaken Greespans alltför låga räntor alltför länge efter dotcom-kraschen.

    Dagens låga räntor leder till felinvesteringar som går under när räntan så småningom måste höjas rejält.

    Reply
  5. Per Avatar
    Per

    Klas,

    Det har inte slagit dig att anledningen till att de flesta vägar för politkerstyrd ekonomi är stängda, är att politiken i sig har gjort att vi hamnat i en återvändsgränd?

    Kanske är det dags att låta marknadsekonomin, med sina kreativa förstörelse, få balansera de osunda ekonomiska beslut som politiken skapat. Och kanske är det bara den vägen som nu återstår.

    En sak är säker, riksbanken kommer inte kunna höja styrräntan på väldigt väldigt länge. Det skulle fullständigt ödelägga 70- och 80-talisternas ekonomi och därmed hela bostadsmarknaden.

    Vad tror du?

    Reply
  6. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Per, RB måste chockhöja räntan så småningom om inte kronan ska upphöra som valuta, och att det stannar vid 4-5% är bara skrattretande. USA kommer att ha en statsskuld på över 100% av BNP 2012/2013, detta kommer att “lösas” med 7-10% inflation under 5-6år, var så säker. Råvaror, olja mm kommer att rusa i pris/värde, dessutom med peak oil som lök på laxen. Inflationen blir lägre i Sverige än i USA, men räkna med att inflationsmålet kommer att överges.

    Reply
  7. Per Avatar
    Per

    Fredrik,

    RB kommer inte höja reopräntan nämnvärt under närmsta åren. Det går bara inte med den skuldsättning som finns bland unga och dom trösklar som finns till arbetsmarknaden som framförallt drabbar denna grupp. Det är politiskt omöjligt.

    Däremot kan dom tvingas till det, men då behövs det mer eller mindre kapitalflykt från Sverige. Det i sin tur skulle kräva att det ser mycket värre ut i Sverige jämfört med omvärlden, vilket inte är särskilt troligt.

    Enda vägen till högre (lång)räntor är att vårt välfärdssystem krackelerar, vilket det ALLTID gör om bnp faller och inte snabbt vänder uppåt.

    Den här lågkonjunkturen är unik på flera sätt och det kommer ta år att skapa en varaktig och stabil grund för global konsumtion. Politikerna här hemma kommer att bli desperata om ett par år när massarbetslösheten bitit sig fast, unga och invandrare drabbas extremt hårt på arbetsmarknaden, exportbolagen permanentar sina nedskalningar, skatteintäkterna sinar och kostnaderna för socialbidrag och försäkringar skenar.

    Det blir en situation med dom som har och dom som inte har. Lägg till det den extremt skeva skuldsättning som finns mellan generationer i landet och man kan undra hur dessa obalanser ska kunna hanteras.

    Det är naturligtvis inte Klas fel, även om han 2005 propagerade för sänkt reporänta till 1.5% och nu propagerat för sänkt ränta till 0.5% och därmed inbjöd en massa unga att konsumera bostäder som dom aldrig nånsin kommer kunna spara ihop till under sin livstid.

    Reply
  8. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Per, vi lever i en alltför spännande tid… Det blir intressant att se hur “politiskt fristående” RB verkligen är när det kommer till kritan. Inflationsmålet kommer i alla fall att ryka all världens väg 2012 och framåt.

    Det är lustigt med dessa ekonomer som aldrig vill lära sig av historien. Det finns ingen centralbankschef i världen som hunnit strama åt i rätt tid. Någonsin.

    Reply
  9. Klas Avatar
    Klas

    Jag håller med dem som oroar sig för att en expansiv penningpolitik riskerar att ge inflation i framtiden. Men just nu är de lediga resurserna så omfattande (“outputgapet” så stort) att alla vanliga riktlinjer för hur reporäntan ska sättas pekar på att den egentligen borde vara negativ! I det läget finns ingen väg som inte innebär svårigheter och risker.
    Den svåra balansgången blir att ligga så lågt som möjligt nu, men att ta bort stimulansen i tid när ekonomin vänder upp. Blir det svårt? Javisst. Men ska man ändå pröva den vägen? Javisst.

    Reply
  10. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Men Klas, USAs politik går ju ut på att monetarisera skulderna, eller har de tänkt att höja skatterna och sänka utgifterna? Som politiker finns det bara en sak som är värre i USA än att föreslå höjd skatt och minskade militärutgifter, och det är att komma ut som ateist. Var 8:e USD som staten spenderar 2009 i USA måste lånas upp. I Japan på 90-talet ägde befolkningen obligationerna därför var det omöjligt att inflatera, i USAs fall sitter ju Kina och gulfstaterna på dem så då är det ju tjänstefel att inte inflatera.

    Reply
  11. Klas Avatar
    Klas

    Fredrik,
    jag håller med om att inflationsriskerna på sikt är större i USA än i t.ex Sverige eller Euro-zonen. Skälet är dels att Fed har en annan historia. Dess trauma är depressionen på 30-talet, medan Bundesbanks trauma var hyperinflationen på 20-talet. Dessutom kan USA låna i sin egen valuta, till skillnad från små länder som Sverige.

    Reply
  12. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Absolut är det så, men hur lätt är det att begränsa inflationen till bara USA? Vad händer med oljepris och råvarupriser? För ett år sen var ju decoupling modeordet nr1, och subprimekrisen var ju bara ett amerikanskt problem. Nu har vi facit. Visst blir inflationen lägre i Europa, men inflation blir det. Frågan är “bara” hur mycket och när? Ingen vet.

    Reply
  13. Klas Avatar
    Klas

    Fredrik,
    rätt igen. Allt fler ekonomer börjar betrakta inflationen som ett globalt fenomen (om än med vissa nationella särdrag). Skulle USA verkligen börja inflatera bort sina statsskuldproblem, lär inte USA blir det enda land med hög inflation.

    Reply
  14. Peter Norman Avatar
    Peter Norman

    Klas!
    Jag tänker ta mig friheten att försöka sammanföra dom heta potatisarna penning- och finanspolitiken och klimatfrågan.

    BNP för världen kommer att vara negativ under 2009. Detta är första gången “i modern tid” som detta inträffar. En förklaring är globaliseringen. Världen lever nu mer eller mindre i en och samma konjunkturcykel. I tidigare recessioner (eller snarare depressioner!) så har en del av världen gått bra och en annan sämre. På så sätt har efterfrågan stimulerats från något håll i världen. Globaliseringen har nu lett fram till att denna skillnad i konjunkturcykeln över världen har minskat rejält. Till detta har skall infogas andra problem.
    -Våra välkända demografiska problem med vidhängande undermåliga pensionssystem vilken mycket väl kan leda till “social unrest” mellan generationer i många länder.
    -Finans- och penningpolitikens verktyglådor är mer eller mindre uttömda.
    -“Deleveraging-processen”, dvs krympning av balansräkningarna, är drakonisk och kommer förmodligen att fortsätta ett bra tag till.

    Effekten av allt detta är att hushållen pga oro sparar allt mer vilket är ett läckage i stimulansambitionerna. (Men vem kan klandra hushållen?)

    Det som tidigare fått “snurr” på hjulen vid liknande problem är, hemska tanke, krig. Frågan jag vill ställa är: Finns det något stort projekt som kan gjuta in en global optimism? Som får hushåll att spara lite mindre, som får företag att våga satsa lite mer?

    I min fatabur finns det bara klimatfrågan. En kraftig global satsning på “clean-tech”-liknande investeringar kanske kunde bryta dagens dödläge.

    Min egen uppfattning är dessutom att det är i denna bransch som morgondagens Microsoft är att finna. Dessa företag, även om en utslagningsprocess är att vänta i denna sektor, kommer förmodligen att bli lönsamma investeringar då land efter land, förr eller senare, kommer att bli tvingade att ställa om sin energiproduktion.

    P.S. För övrigt tycker jag att det är en anständighetsfråga att skylta med sin fulla namn på siter som denna.

    Reply
  15. Klas Avatar
    Klas

    Peter,
    jag håller helt med dig om att skärningspunkten mellan finanskrisen och klimatkrisen ligger i clean-tech i vid mening.
    För många herrans år sedan skrev jag min avhandling om “långa vågor” i kapitalismens utveckling. Slutsatsen var att det nog finns sekulära långa trender, men att det är svårt att pressa in dem i ett cykliskt mönster. Men om det vi nu ser är nedgångsfasen av den förra långa vågen (driven av IT, avreglering och globalisering) uppstår ändå frågan om vad som kan driva nästa långa uppsving. Där tror jag som du; det blir investeringar i nya, gröna energi- och transportsystem.
    Men jag tror inte att den vågen kommer tillräckligt snabbt för att kunna kickstarta en uppgång fran dagens kris. Det lär dröja längre.
    Det här är det ämne jag just nu talar mest om, på kundmöten och seminarier. Jag ber att få återkomma på bloggen med lite mer djuplodande funderingar.

    Reply
  16. Per Avatar
    Per

    Hej Klas,

    Såg att Lars EO Svensson varit ute och snackat ner kronan igen genom att förselå att RB överger inflationsmålet. Ett sånt agerande från en styrelseledamot borde väcka frågor och stämma till eftertanke.

    Inte bara därför att han underminerar RBs möjlighet att idag följa sitt inflationsmål.

    Man kan ju även undra hur Reinfeldts roll i EU närmsta halvåret påverkas. Den direkta effekten av den politik som Lars EO Svensson förespråkar är ju att, enligt gammal svensk tradition, devalvera/depreciera Sverige ur lågkonjunkturen genom att gynna sin egen exportindustrin på bekostnad av andra länder och svenskars förmögenheter. Precis den protektion som bla Reinfeldt varnat för. Reinfeldts ord väger inte tungt i den debatten framöver.

    MEN det ingen nämner, men som jag är övertygad om är den egentliga avsikten på lite sikt med Lars glappande i media, är svenssons potentiella insolvens.

    Alla insatta vet att den dagen kpi av något skäl börjar krypa uppåt så kommer RB sitta i en fantastisk rävsax. Det skulle vara fullständigt förödande för alla överbelånade 70- och 80-talisters ekonomi och i synnerhet Sthlms bostadspriser om vi ens hade haft en normal räntenivå. Lägg till dettta en rekordarbetslöshet och en helt ny innebörd av “jobless growth” som vi kommer erfara närmsta åren så kan vi lugnt säga att RB och regeringen har en utmaning.

    Det är därför inflationsmålet måste bort.

    Hur ser du på saken Klas?

    Som en del av etablissemanget och karriärist förstår jag att du av naturliga skäl inte gärna frispråkigt kommenterar dessa frågor. Men skulle vara intressant om du tordes göra det.

    Reply
  17. Fredrik L Avatar
    Fredrik L

    Å inte bara det. Etablissemanget kommer nu att sänka prisbasbeloppet, vad det verkar. Varför då? Jo räntekostnaderna ingår ju i KPI, och eftersom RB har sänkt räntan så kraftigt så sjunker ju KPI, som i sin tur ger möjlighet att sänka prisbasbeloppet.

    Det är inte bara de skötsamma och sparsamma som ska vara med och betala exportindustrins och de överbelånades förmåner, även studenter, pensionärer, förtidspensionärer och sjukskrivna får dra sitt strå till stacken. Allt medan media diskuterar FRA…

    Reply
  18. Robert W Avatar
    Robert W

    Till Olle W
    Visst har låga räntor skapat krisen.

    I USA har man under lång tid haft allt för låg ränta vilket gjort att folk lånat istället för att spara, i princip så kan man inte låna pengar som inte någon annan sparat.

    Om inga inom landet sparar blir man tvungen att låna av andra länders sparade kapital vilket leder till att man tillslut flödar över sitt eget land med valuta vilket i sin tur leder till ett överskott på pengar som i sin tur leder till ökade priser och till slut bubbel ekonomi inom kapital intensiva marknader som aktier och fastigheter.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Categories

Recent posts