Klas Eklund

Inför president- och kongressvalen i USA går republikanerna i USA till val på ett ekonomisk program som innefattar protektionism, höjda minimilöner, sänkta skatter, skärpt migrationspolitik med mera. Sannolikt skulle det ge högre inflation och högre räntor – och starkare dollar. Men Trump säger explicit att han vill ha en svagare dollar. Hur går det ihop? Och vad betyder det för Sverige? Ett försök att svara på de frågorna i DN Debatt, juli 2024.

Efter fyra år av pandemi, krig, inflationschock och åtstramning är det dags för nystart av Sverige. Störningarna från pandemin har sjunkit undan, inflationen har fallit tillbaka. I en artikel på DN Debatt skriver jag att den ekonomiska politiken bör proklamera seger i inflationskampen och i stället ta itu med eftersatta investeringar för framtiden. Flera av de råd som Omstartskommissionen presenterade under pandemin gäller fortfarande. Nu kan de förverkligas.

Ett försök att i Svenska Dagbladet bena upp analysen kring det finanspolitiska ramverket. Slutsats: Ja, vi bör höja “skuldankaret”. Ja, det betyder att Sverige kan låna mer till investeringar. Men vi bör definiera exakt vad som kan lånefinansieras och hur politiken kan avhållas från att låna för mycket till allt möjligt. Och själva begreppet “underskottsmål” leder tanken fel eftersom det inte är ett mål i sig att låna mer.

I mitt nya jobb (sedan januari 2024) som chefsstrateg på Dahlgren Capital kommer jag att syssla en hel del med teknikutveckling, eftersom vi investerar i techbolag. Många är rädda för AI. Själv ser jag risker med deepfakes och cybersäkerhet. Men jag är inte rädd för ökad arbetslöshet. Tvärtom kan AI hjälpa oss att mildra bristen på arbetskraft. Men då krävs bättre politik för kompetensutveckling, arbetsmarknad och en modernisering av skattesystemet. Om detta skriver jag i en debattartikel i Dagens Industri, januari 2024.

När penningpolitiken diskuteras bör vi rikta blicken mot framtiden: hur hög väntas inflationen bli om något år, och hur bör styrräntan sättas i dag för att påverka framtiden. Detta eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning. Men nuförtiden diskuteras i stället ofta dagens inflation: Eftersom inflationen är hög nu måste vi höja räntan nu. Eller än värre: eftersom dagens inflationssiffror trycks upp av fjolårets prishöjningar måste vi höja räntan nu. Om detta har jag skrivit en debattartikel i Dagens industri.

DEBATT: Debatt: Räntehöjning är ingen självklarhet (di.se)

Kommentera gärna!

En artikel på DN Debatt, om att kvartsseklet av globalisering och liberalisering kanske var ett historiskt undantag. Nu svänger pendeln i allt fler länder mot en starkare stat, protektionism och industripolitik. Och ekonomerna ifrågasätter alltmer grunderna i teorin om den effektiva marknaden.

Ny bok, skriven tillsammans med Shoka Åhrman, om hur privatekonomi och samhällsekonomi hänger ihop – och med råd och tips om hur du ska bygga buffertar, investera, förhandla mm mm genom livets olika skeden.

Din ekonomi: Så klarar du kriser och tryggar framtiden – Bookmark Förlag (bookmarkforlag.se)

Än en gång en artikel på DN Debatt om att centralbankers fixering på inflationsmålet på bekostnad av finansiell stabilitet leder till stora samhällsekonomiska kostnader. Försök att med minusränta hålla uppe inflationen leder till alltför hög skuldsättning och alltför stort risktagande – och när räntorna till slut måste höjas följer krascher både för bostadsägare och flera banker.
I Sverige bör Riksbanken och Finansinspektionen samarbeta bättre – eventuellt slås ihop – och i USA bör reglerna för fr.a små och medelstora banker skärpas.

DN Debatt 17 mars 2023: “Riksbanken måste sluta fixera enögt på inflationen”

Pandemi, krig, inflationschock, räntehöjningar, hotande recession. det är mycket nu… Här ett försök att sammanfatta, i Affärsvärldens podd “Marknaden”

“På lång sikt är nästan ingenting lika viktigt som produktiviteten”, skrev en gång Paul Krugman. Produktivitetens utveckling är vad som avgör realinkomsterna och till dels också konkurrenskraften. Men dete var länge sedan produktiviteten stod i fokus för den ekonomiska politiken, något som en gammal produktivitetsutredare tycker är lite ledsamt. Roligt därför att industrifacken tillsatt en Produktivitetskommission. I en debattartikel i Svenska Dagbladet, april 2022, skriver Daniel Lind och jag om varför det arbetet är så centralt.

Jag skriver på DN Debatt om hur de båda ekonomiska ramverken (inflationsmål och överskottsmål) inte längre fungerar. Den extremt expansiva penningpolitiken skapar obalanser och risker på tillgångsmarknaderna samtidigt som den skapar en sorts planerad ekonomi mitt i hjärtat av marknadsekonomin. Vad gäller finanspolitiken var det rätt att minska statsskulden då skulden var hög, kreditvärdigheten låg och räntorna höga. Men i dag är skulden låg, kreditvärdigheten hög och realräntan negativ! Det ger möjlighet att Slåsa in kostnaderna för långsiktiga investeringar. Sverige har glidit in i en situation som inte önskats av någon och där en irrationell politik riskerar att skada vårt land. Det är dags att göra om ramverken! DN Debatt, januari 2022

https://www.dn.se/debatt/nya-ramar-kravs-for-den-ekonomiska-politiken/

Nya numret av Ekonomisk debatt – de svenska nationalekonomernas tidskrift – ägnas nästan helt åt det förslag till skattereform jag lämnade till ESO i fjol. Förutom en sammanfattning av rapporten från undertecknad publiceras flera recensioner av kompetenta svenska ekonomer. Både ris och ros utdelas. Mycket läsvärt för den som vill sätta sig in i hur komplicerat skattesystemet är. Och själv är jag enormt smickrad över att rapporten får så stor uppmärksamhet av så duktiga opponenter.

År 2020 är slut, år 2021 tar sin början. Uppgiften är att rulla ut vaccin, besegra pandemin – och starta om Sverige. Flera viktiga områden pockar på långsiktiga reformer och strategiskt omtänkande. Det gäller skatter, EU-politiken, elektrifieringen, utbildning och arbetsmarknad, digitalisering – med mera. Här en artikel på DN Debatt nyårsafton 2020 som försöker summera kraven på politiken inför 2021.

Under ett års tid har jag slitit med en större rapport om skattereform. Den beställdes av ESO – expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finansdepartementets “think tank”. Nu har den publicerats – 250 sidor, om varför vi bör se på skattesystemet som en helhet. Allt hänger ihop – inkomstskatt, bolagsskatt, avdrag och undantag, fastighetsskatt och moms. Och vi är inte enbart villaägare, endast bilägare, bara förvärvsarbetande eller pensionärer, föräldrar eller sparare; vi är allt på en och samma gång. Jag hoppas därför att media och intressegrupper orkar lyfta sig i håret och betrakta skattesystemet som en helhet. Och att min rapport kan fungera som inspel till en större skattereform.

Rapporten kan laddas ner här

I dag den 17 augusti 2020 presenterar Omstartskommissionen sin rapport. En nätt pjäs på 300 sidor, kommer att läggas in i sin helhet på Stockholms Handelskammaren hemsida. Men en sneak preview kan man få på DI Debatt i dag. Vi skriver om behovet av långsiktiga reformer för att bygga Sverige starkt igen efter pandemin.

Erik Belfrage (1946-2020) var en nära vän. Grandseigneur och consigliere. Frankofil, beläst, spirituell. Och lite grand av mentor och storebror för mig. Här mina minnesord i Fokus 18/2020.

När Covid-19-pandemin är över ska Sverige startas om. Dels behövs åtgärder som hjälper till att kickstarta oss upp från den djupa svackan, dels bör dessa vara strukturellt kloka och genomtänkta. Stockholms Handelskammare har tillsatt en Omstartskommission som ska komma med goda råd om hur detta ska gå till. Till kommissionen har värvats tio framstående experter, som ska skriva varsin analys av ett särskilt område. Jag är ordförande. Här presenteras kommissionen på DN Debatt, april 2020.

Coronaviruset slog under första kvartalet 2020 hårt mot Kinas ekonomi. Långsamt kommer Kinas produktion igång igen, men smittan sprider sig till andra länder. De ekonomiska effekterna blir på kort sikt värre än vad de flesta prognosmakare trott. Dessutom innebär kombinationen av Brexit, handelskrig och virushot som långsiktig effekt att många företag nu kortar sina “värdekedjor”. Det ger kanske en tryggare produktionsapparat, men till priset av lägre produktivitet. Artikel på DN Debatt, 3 mars 2020.

https://www.dn.se/debatt/coronaviruset-kan-fa-globaliseringen-att-backa/

Riksbanken har i ett drygt kvartssekel haft målet att inflationen ska ligga vid 2 procent. Men det är sällan man nått det; det vanliga är att inflationen legat under målet. Skälet, hävdar jag i denna debattartikel i DI, är att hela Västvärlden är inne i en disinflationistisk epok, driven av starka globala krafter. För ett Sverige på egen hand ska kunna pressa upp inflationen över den europeiska krävs en mycket aggressiv penningpolitik som kostar mer än den smakar. Riksbanken bör därför ompröva inflationsmålet.  Dagens Industri, 21 februari 2020.

I år firar vi forskningsstiftelsernas 25-årsjubileum! Alltså de fem stiftelser som tillkom med pengar från de nedlagda löntagarfonderna. Dessutom bildades AP6, IIIEE i Lund, och Riksbankens Jubileumsfond fick en särskild donation. Hur den striden gick till – från löntagarfonder till stftelsepengar – och hur stiftelserna därefter har skött sig är ämnet för en liten jubileumsskrift som jag författat på uppdrag av de fem stiftelse–vd-arna (samt Riksbankens jubileumsfond). Disclaimer: jag är jävig eftersom jag suttit i styrelserna för såväl Mistra och AP6 som IIIEE (i samtliga fall som regeringens representant). Ja, jag satt t.o.m bredvid Kjell-Olof Feldt i Riksdagen när han skrev sin famösa fond-dikt…

Länk till skriften här