Klas Eklund

I Almedalen i somras deltog jag i ett seminarium om sjukvården, organiserat av Södertörns Högskola, institutionen för nutidshistoria. Ämnet var hur och varför den svenska vårdens organisation har bytt karaktär, från anslagsstyrning fram till 1980-talet till konkurrens mellan olika utförare idag.
Maciej Zaremba följde upp sina DN-artiklar från i våras och kritiserade dagens internprissättning i vården. Jag var där i egenskap av “svarande” – såsom fd planeringschef i finansdepartementet, ordförande i ESO, sekreterare i arbetarrörelsens 90-talsgrupp mm ansågs jag av arrangören ha särskilda insikter om vad som legat bakom systemskiftet. Det blev en rolig och intensiv debatt, som nu lagts ut på nätet. Hela debatten (två timmar!) kan ses här. Maciej inleder, och mitt eget anförande börjar efter 26 minuter och håller på i 14 minuter. Min huvudpoäng är att det helt enkelt var nödvändigt att ändra gårdagens stela och förlegade system.
Därefter följer en debatt med forskare och personal. En intressant poäng är att systemskiftet ägde rum utan att någon central aktör egentligen fattade beslut. Det bröt sig fram. I huvudsak tycker jag det är bra att vi delar på beställare och utförare, och att utförarna får konkurrera om resurserna. Dock har Maciej Zaremba rätt i att själva prissystemet har en rad snedvridande effekter.