Under senare tid har kritiken varit omfattade mot styrsystemen i den offentliga sektorn. Det som kallas “New Public Management” och som bl.a innefattar kvalitetskontroll, resultatutvärdering och uppdelning utförare-beställare sägs leda till för mycket detaljstyrning, byråkrati och felaktig inriktning av verksamheten. I den förra posten debatterade jag frågan med Maciej Zaremba. Nu har (S)-ledaren Stefan Löfven framfört likartad kritik i DN.
Tillsammans med Steven Kelman, professor i just Public Policy på Harvard och med egna erfarenheter av att ha försökt reformera den amerikanska offentliga verksamheten, har jag som replik på Löfven skrivit en DN Debatt-artikel, som försvarar huvudtankarna i New Public Management. Vi menar att kvalitetskontrol och utvärdering behövs för att prioritera och effektivisera. Däremot finns goda skäl att reformera prissättningen i vården, som i dag domineras av kostnaden för diagnosen men där vårdgivaren borde få ersättning utifrån de resultat som uppnås.
Den legendariske socialministern Gustav Möller sade en gång “Endast det bästa är gott nog åt folket!”. Men om folket verkligen ska få det bästa måste vi kunna avgöra vad som är bra och vad som inte håller måttet. Vi måste kunna styra de gemensamma resurserna till det som fungerar och dra ned på det som inte fungerar.
6 responses so far ↓
1 Inger E Johansson // Nov 19, 2013 at 07:24
Det största problemet, som jag ser det, är att människor som är satta att begära in offerter för den Offentliga sektorn sällan eller aldrig fått utbildning i hur man skriver en kravspec som skall ligga till grund för att man får den kvalité man önskar och utifrån detta kan jämföra inkomna offerter. Inte enbart se vilken som kräver minst pengar….
2 Sven-Erland Västros // Nov 19, 2013 at 08:48
Det finns brister i New Public Management, vilka bäst åtgärdas genom att vi återgår till Old Public Management – med väl tilltagna fasta budgetar, vilka inte som i högerns Sverige kopplas till resultat och medicinskt utfall.
Resursallokering är enkelt: den klinik som har längst köer behöver uppenbarligen mest resurser.
http://svenerland.wordpress.com/2013/11/19/old-public-management/
3 Lars Henriksson // Nov 19, 2013 at 09:06
Jag förstår inte er logik när ni propagerar för att lägga ner dåliga skolor och sjukhus. Både skolor och sjukhus finns för att de behövs. Om någon enhet inte fungerar bra får man undersöka varför. Det är det enklaste, billigaste och snabbaste sättet att bota svagheten. Är rektorn eller chefsläkaren dålig, är lärarna eller läkarna okvalificerade, har man inte tillräckliga ekonomiska resurser? så får avhjälpa det som inte är bra.
4 Klas // Nov 19, 2013 at 10:56
Lars,
självklart ska man försöka rätta till felen i dåliga enheter. Vilket i sin tur förutsätter mätning och kvalitetskontroll.
Bara om enheten är riktigt usel/inte går att förbättra ska den läggas ner. Vi borde kanske varit tydligare på den punkten.
5 Thomas Andersen // Jan 8, 2014 at 22:55
Exakt 20 år sedan specialbevakade jag olika kvalitetsinstitut för tidningen Fastighetsförvaltaren och undersökte med munterhet om institutet “Svensk Kvalitet” ett av de svåraste att uppnå fullständig värdighet inom. Jag frapperades av man inom näringslivet hade anammat en rad radikala sociologiska teorier. Detta avspeglades i max poäng fördelningen mellan olika viktiga moment i yrkesmässig verksamhet inom någon analyserad enhet. Poängberättigandet för de “humanistiska aspekterna” i produktionen var proportionerligt stort för sådant som t ex “nöjd kund” och “medarbetarnas inflytande” ( Toyota modellens Info upstreams är ett utanförliggande exempel) . Jag gick ut med frågeställningen till offentlig verksamhet inom Stockholms stad. Med Svensk Kvalitet som karta mot Stockholm stad som verklighet lät jag några “kvalitetssäkrings- ansvariga” inom Stockholm stad fundera på om det inte vore en matris att sträva efter för staden och dess ambitioner och lagstadgade ansvar. Men svaret kom omgående; “Stockholm stad arbetar redan med kvalitetssäkring”. Så det är bara att gå in och titta på rapporten från den modell som då borde föreligga enligt den givna uppgiften. Den mest hypotetiska frågan torde vara om exempelvis SoL § 6 kunde ingå som kvalitetssäkringsstudie. Oavsett om det är stadens medborgare eller klienten som räknas som “kund” eller rentav “nöjd kund” är inte ointressant ur demokratisk synpunkt. Vad räknas som resultat? F ö är kvalitetssäkring och kvalitetskontroll olika saker. Kvalitetssäkring är ett långsiktigt målmedvetet systematiskt arbete med klart definierade delmål för att skapa skillnad i slutänden. Det är vare sig “värdeneutralt” eller “ändamålsbefriat” Att enbart ägna sig åt kvalitetskontroll är ett passivt deltagande i utvecklingen och von oben perspektiv men anlägger inga definierade önskemål om innehållet eller hur det borde anläggas. Frågan om “hur” visste man på Toyota. Upstreams! De anställda räknades delvis som kunskaps resurser som på det kostnads-effektivaste sättet åstadkom en produkt som kunderna ville köpa och med just det innehåll produkten borde ha. “Nöjd kund” avgjorde till Toyotas fördel. Är metoderna de adekvata för att uppnå offentlig verksamhets mål? Tillförsäkra “kunden” eller rentav medborgarens; hälsa, trygghet, utbildning , självförverkligande etc. om man – låt säga? – använder Maslows behovshieraki som karta i stället för vad politiska olika grupper eller köksfönstertribunaler “tycker” ? Då är vi i porten till vad som borde nämnas i sammanhanget av “kvalitet” – eller är vi för tidigt ute? Vet vi ännu vad som är livskvalitet, trygghet, hälsa, utbildning,? Törs vi ännu slå fast det? Om man t ex skulle kvalitetssäkra grundtryggheten “bostad” i offentlighetens åtaganden? Eller är vi för tidigt ute i civilisationens gryning?
6 Glenn Viklund // Jan 31, 2014 at 01:30
Professor Mats Thorslund och undertecknad pekade delvis på samma faktorer redan för mer än tjugo år sedan, beträffande äldreomsorgen:
http://books.google.se/books/about/Hur_beskriva_%C3%A4ldreomsorgen.html?id=fi5dMgAACAAJ&redir_esc=y
Leave a Comment