I min förra bloggpost varnade jag för de tankar som Lars E O Svensson i Riksbankens direktion fört fram om nytt inflationsmål och om att medvetet försvaga kronan som ett led i penningpolitiken.
Till min glädje kan jag konstatera att resten av Riksbankens direktion tycks dela mina invändningar. I det protokoll från det senaste direktionsmötet som publiceras i dag, tar samtliga övriga direktionsledamöter avstånd från Svenssons idéer. Deras argument är i stort sett de samma som jag använde.
I klartext: Svante Öberg säger att valutamarknadens samband inte är stabila, och att Riksbanken inte bör ägna sig åt att depreciera kronan. Stefan Ingves menar att växelkursinterventioner inte är aktuella. Lars Nyberg säger att sådana inte är så enkla i praktiken. Och Barbro Wickman-Parak hävdar att en övergång till växelkursstyrning vore mycket problematisk.
Därmed torde Svenssons idéer i praktiken vara avförda från dagordningen.
Tack och lov.
2 responses so far ↓
1 Cecilia Skingsley // Feb 25, 2009 at 15:40
Hej Klas!
Om den reala marknadsräntan (reporänta + marknadsspreadar – inflationsförväntningar) anses för hög i detta konjunkturläge är nog reporäntesänkningar och åtgärder för att sänka marknadsspreadar att föredra framför att höja inflationsförväntningarna med hjälp av försvagad valuta. Men läget väcker frågan om hur symmetrin i politiken ska se ut. Hur ska Riksbanken agera i ett annat konjunkturläge när marknadsspreadarna är alltför små? Det är inte så många kvartal sedan som detta var fallet och detta hade då ingen som helst beydelse för riksbankens politik.
2 Sanna // Mar 21, 2009 at 20:47
BRA intervju i Aftonbladet. Ska köpa boken!
/S
Leave a Comment